Arbetsmiljö A-Ö

Understrukna ord är hänvisning till andra uppslagsord. Klicka på dem om du vill fördjupa dig.

Arbetsmiljöfonden (tidigare arbetarskyddsfonden) bildades 1972 med uppgift att ta initiativ till och finansiera forskning för bättre arbetsmiljö. Fonden finansierades av en särskild lagstadgad avgift på lönesumman, arbetarskyddsavgiften. Arbetsmarknadens parter fick en helt dominerande roll i fondens styrelse. Statens inblandning inskränkte sig huvudsakligen till att Arbetarskyddsstyrelsens chef fick en plats i styrelsen. Fonden hade till en början endast medel för forskning för bättre arbetsmiljö men fick efter kort tid betydande tillskott för stöd också till utvecklingsarbete, utbildning och information. Under 1980-talet byter Arbetarskyddsfonden namn till Arbetsmiljöfonden. Fonden har fortsatt stora resurser för forskning (liksom för övriga aktiviteter) och verksamheten omfattar alltmer arbetsorganisatoriska, ergonomiska och psykosociala frågor förutom branschstudier och utvecklingsprogram m.m. Fonden ger även omfattande bidrag till utbildning och information riktade till olika målgrupper, till skyddsombud, arbetsledande personal m.fl. Dessutom ger fonden bidrag till verksamheten med regionala skyddsombud. Fondens arbete syftade till praktiska resultat, en inriktning som statsmakterna och arbetsmarknadens parter var helt överens om, och som också avspeglades i instruktionen för fonden: Bidrag till forskning och utveckling skall avse främst sådan forskning vars resultat kan väntas få praktisk användning inom arbetslivet. Finansieringen till fonden sker genom 0,13 procent av arbetsgivaravgiften och fonden får som mest in 900 miljoner kronor per år. Under 1980-talets andra hälft kom sektorsforskningen, till vilken även arbetsmiljöforskningen räknades, att allt mer ifrågasättas. Några år senare började också parternas samarbete kring arbetsmiljöfrågorna att svikta rejält. Och med proposition 1994/95:158 Ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet m.m. kom Arbetsmiljöfonden att delas, och kraftigt försvagas. Den del av fonden som sysslade med arbetsmiljöutbildning och arbetsmiljöinformation slogs 1995 samman med Arbetsmiljöinstitutet och Institutet för arbetslivsforskning till en ny myndighet, Arbetslivsinstitutet. Själva fonden avvecklades och rollen som finansiär omvandlades till ett mer rådsliknande organ med namnet Rådet för arbetslivsforskning, RALF. RALF blev inte långlivat. När statens myndigheter för forskningsfinansiering omorganiserades 2001 delades arbetslivsansvaret (och därmed RALF) mellan Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Verket för innovationssystem, (VINNOVA). De fackliga organisationerna hade haft ett stort inflytande i Arbetsmiljöfonden, som i ett par årtionden var landets största finansiär av forsknings- och utvecklingsarbete inom arbetslivsområdet. Det fackliga inflytandet minskade kontinuerligt med varje om- och nyorganisation, och i dag (2007) torde det vara närmast försumbart. Se även Arbetslivsinstitutet.